Nästan dagligen läser jag Jonas Gardells dagbok på nätet.
Hans ord griper nästan alltid tag i mig.
Får mig att skratta, bli förbannad...
När han skriver om Gud, är det en bild av Gud som ligger så nära min.
En Gud som älskar och fångar. Som ser det brustna och trasiga och vårdar med ömhet.
Gud som lovar att mörkret inte vinner, men som finns mitt i det värsta.
Idag var det som att läsa om mig själv för ett år sedan.
http://www.jonasgardell.se/doc/diary.jsp
fredag 4 juli 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar