Jag behöver en paus!

På jobbet är det tokstressigt, vilket är helt logiskt pga advent och jul. Högsäsong, liksom.
Bästiskollegan kämpar med jobb, renovering, släkt...
Favoritkollegans drömmar om barn är ännu mer avlägsna.
Trivselkollegan drar på samma virus för andra veckan i rad, kämpar med sin gamla mamma och drunknar i jobb trots sjukdagar.
Själv är jag ju inte i toppform.
Ingen bra kombination. Svårt att orka bära någon annan, när man inte orkar bära sig själv... och samtidigt vill jag finnas där.
Men det är inte enkelt. Jag är fortfarande inte ur "me-myself-and-I"-fasen (vilket Bästiskollegan pikade kärleksfullt genom att ge mig ett halsband med just dessa ord i present).
Om bara någon av oss som trivs ihop på jobb fick lite lycka... det hade smittat av på oss andra och fått oss att orka lite till.

PAUS - NU!

Bitte...